UMYO + Lorentz & M.Sakarias - Say Yeah

Jag har något här som ligger helt i smaken för Gustav. När den svenska hips to the hoppen fallerar är det ändå några som fortsätter trampa. Jag menar, vem längtar inte efter PSTQs och Organismens kommande album? Hur som, Discobelle ger oss en remix av UMYO + Lorentz & M.Sakarias - Say Yeah <---klicka. De hade i sommras en mikroskopisk hit med Stockholm Serenad, jag vet att även den låg gustav i munnen då han spelade den för mig, både en och två gånger en ljummen sommarmorgon.

Spotify! : Lorentz & M.Sakarias - Stockholm Serenad

Dagen innan dagen efter dagen efter dagen efter dagen efter dagen ..

Dessa mellandagar, allting står så väldigt stilla. Jag lyssnar på Titiyo och väntar på mitt kaffe. Folk jobbar, städar, shoppar men är på inget sätt intresserade att göra mysiga och trevliga saker tillsammans. Jag har inte frågat men jag har allt det på känn! Aj, aj. Nyåret lika så, alla ska göra ingenting på olika platser, eller det blir ju så klart hela nyårsprylen men alla gör den på sitt håll. Djupt och innerligt besviken.

Nu har jag mitt kaffe framför mig, det känns helt plötsligt bra igen. Åt helvete med alltihop! HA HA! Jag bryr mig inte så länge jag har mitt kaffe. Nej nu ska jag försöka komma till skott med vad jag egentligen skulle göra när jag satte mig här. Jag har ju firat jul i Åre och efter en dag av det där trista vilandet hemma kanske man känner sig redo att berätta något från den. Det hela började med en middag på juldagen. Gno, Tobbe och Abbe tågar in med högtalare och en flaska Jegeroff i Maddes föräldrars stuga. Vi ska äta middag och sen bär det av till byn. Vi slutade upp på dippan där jag hela tiden gick runt och pappade alla då vi var tvugna att komma upp i ottan om det skulle bli nå åka av. Vilket det också blev! Pojkarna var uppe tidigt tidigt och efter bara nått glas vin satt de bums vid nio-tiden på Olympiarestaurangen. Bilden från liften upp påvisar också den glädjeyra som faktiskt hela tiden boysen besatte. Ett riktigt kalasgäng och det var öl, jäger, vin och Red bull vodka och vistelsen var underbar.


Nu ringde Niklas, då blir man alltid lite glad, han skulle klippa sig men sen hade han sedvanligt lite flyktiga idéer om saker han borde göra. Världens mest/minst uppbokade man, det hela beror på hur man ser det. Om man suktar tillräckligt kan han oftast lägga det mesta på hyllan ett tag. En dag kan han själv kanske lägga in ett inlägg om saken här.

Nu fick jag en avi från posten! När man talar om trollen, antingen är det mina nya Happy socks eller så är det min present från mos och lillen som de sa att en dag skulle den dimpa ned i brevlådan. Spännande spännande! Jag går och hämtar det på en gång. Så mycket saker som händer mig såhär mitt på dagen. Egentligen vill man bara göra något kreativt och så bara dimper det ned händelser. Kanske inte direkt revolutionerande saker men saker none the less. Paketet är runt och avlångt, till synes bör det vara något i pappform, en afisch eller dyl. Som vanligt är det väl tillslutet men jag bara vägrar att hämta en sax eller kniv. Bita, slå och dra! Jag var tvungen att gå några kvarter för att få tag på det men det är förhoppningsvis värt mödan. Och det är precis vad jag alltid tjatat om, perfekt. Det var ju så klart inga Happy socks utan en mycket mycket fin sak att ha på väggen:


När vi åt lunch den första skiddagen tillsammans hittade gustav ett par solglasögon i sin snowboardjacka. Med en stor stark i maggen och ett par bågar så överträffar man de flesta facebook bilder. Abbe ser nog hetast ut, tobbe ser uta att jobba med flyg i det militära, Gno ser ut som en redig party-prisse på skidsemester och sebastian påminner mest om günther.

Tvångsinlägget (deadline 24:00 Tisdag)

Jag blev ombedd av Sebastian att skriva ett inlägg här på arkitekterna, för nu när mannen med den gula ledartröjan här på bloggen är på semester och utan möjlighet att tillfredsställa alla? som så gärna vill få insupa ett nytt inlägg så är jag er sista utväg. Skämtosido jag göre, ok.

Bilden ovan är tagen från sebastians födelsedagsmiddag som många av oss fick avnjuta på Restaurang Nr 8 vid Grev Turegatan. Men så var det ju det här att man även ska återberätta något spännande som utspelade sig under denna middag eller kväll för den delen. Under middagen hände det inte så mycket mer än att jag fick mat i magen och två kinesiska öl. Efter middagen gick alla i en större skara mot busshållsplatsen för att ta tvåan mot skeppsbar. Väl på bussen har vi spritt ut oss såpass att mer eller mindre hela bakdelen av bussen efter dragspelet är ockuperat av oss. Där nånstans dyker min gamle granne Gustav Svensson upp med sin respektive, han ser förnöjd ut och frågar glatt vad jag har för mig. Innan jag knappt hunnit säga mer än att jag är på ett slags födelsedagsfirande börjar Hytte halvt om halvt bröla - JA MÅ HAN LEVA! och hela bakvagnen på bussen stämmer upp i sången, Gustav ser förbryllad ut samtidigt som han ser sig omkring på alla dessa människor som sjunger så glatt tills han får syn på Sebbe som sitter lite smått generad och kör nånslags hej-kom-och-ta-mig vink. Efter att den fadäsen är över korkar Abbe upp Gammel Dansken och den får gå lagret runt!

Nu får det räcka, plockar med ett gäng bilder från kvällen...

Födelsedag 08´

http://open.spotify.com/user/sebcelia/playlist/4o6oPgqpi3ZXMAJ2z0H7sZ

Om du vill vara med och bestämma musik så är klockan kalle att du addar lite till playlisten. F.Ö är Mads Mikkelsen på TV. Han hänger i det där tokiga musikhuset i mlalmö, svt 24 visar live därifrån och det är alltid lika tokigt.

Klotter

Ordet klotter härstammar ända från 1825, i danskan och norskan heter det bestämt "kludre". I tyskan har vi "kritzelei" och i engelskan kan använda "scrawling" samt "scribble-scrabble". I radarsammanhang innebär klotter att en slags störning kan förekomma vilket döljer efterspanade mål med svaga ekon.

Igår när jag kom till skolan fick jag en tillsägelse av vaktis här på skolan. tydligen hade jag, nu för fjärde gången, inte riktigt varit noga med att stänga allt. In i vårt fina lilla kapprum hade några nämligen tagit sig fönstervägen och vipps på var väg satt det en proper tag. De hade även sprutat ut handkräm över hela golvet men inte haft sönder något eller så. Tur att de inte kom in i klassrummet. Barnen var så oroliga så, "Vart ska vi nu vara?" "Varför har de gjort så?" "Kan man gå in på toaletten?" och "Vad står det?". Lite läskigt var det för dom. Men vi körde på som vanligt. Idag är för övrigt sista dagen innan avslutning. I och med att nån är sjuk, några ska köra (alltså, sjunga i kören) på morgonen och några ska spela flöjt så kommer jag tillsammans med fem-sex elever att ha en avslutning fram till nio innan vi då gemensamt går till den stora avslutningen där de får titta på sina kamrater.

Jag kan nog avsluta med en stilla undran som jag tror Demetri Martin gjorde:

"Who the hell brings a pen to the toilet?"

Bilden är ifrån en byggarbetsplats toalett. Jag läste i en blogg att innan damen som då tog bilden gick in så ursäktade de sig för hur det såg ut. Det roliga är kanske hur du egentligen ser den typiske klottraren som en ung problematisk pöjk snarare än en fyrtiofem årig överviktig byggarbetare.

Flume flume flume!

Jag ligger i soffan och läser Midnight Dreary, Madde spelar Majong på den bärbara datorn. Jag funderar lite över hur i hela fridens namn hela helgen lyckades passera. Tio dagar - bröder och systrar, tio pyttiga dagar innan vi öppnar paket och tittar på Kalle! Jag fick ett sms av Jon igår när jag var på väg hem från Moa och Nicklas:

"Tja, Tobbe slog mig på käften och säger att det var för att vi var vänner? Vad fan är det?"

Hoho, ja jag säger då det. Som tur var lyckades de två reda ut det hela själva då. Vi hade tidigare varit hemma hos Jon och Catherine och en av favoriterna var nog Gustavs tal. Vi alla fick lappar där det stod vad vi skulle uträtta för saker under kvällen. Ganska snart kom Gustav fram till mig lite stressad och frågade om jag inte kunde stänga av musiken, jag ville att han skulle be Jon göra det. Vad fan skulle jag ta hand om det för? Han ville inte höra på det örat så han fortsatte tjata. Jag förstod att det hela rörde hans lapp och sa att jag inte ville ha nått med saken att göra. Jon stängde till slut av musiken varpå Gno bad om uppmärksamhet och utbringade en redig skål åt att Kevin vann Idol. Det hela var småtrevligt och alla skrattade. Att Moa lyckades övertala han att göra det igen senare förhöjde bara det hela. På Nr.2 av upplevelser har vi nog spritkofferten, Tobias och Albert kom intågande i min lägenhet med en upphittad koffert. Något som senare kunde bli en spritkoffert då vi kunde förvara all alkohol i den för trygg transport till nästkommande destination där den sedemera skulle förtäras. Det fina var nog hur vi på Gamla Stans station fick se albert öppna upp mirakelkofeerten och ta fram en flaska polsk vodka som vi kunde dela broderligt mellan oss alla. Tja, det har då bara rusat förbi, men det känns så fint att bara sitta å mysa lyssnandes till årets kanske bästa skiva. Även om det är måndag imorgon och även om det är dags för Sebastian att sussa.




Spotify! : Bon Iver - For Emma, Forever Ago

How about em 90s! - Fångarna på fortet.

Playing For Change: Song Around the World "Stand by me"

"Årets Band Aid" eller bara några musiker ber om något som ändå aldrig kommer ske. Men det är svårt att inte gilla det.

Starwars acapella

Café och internet

Jag tror att Niklas är den som mest flänger runt på caféer och skriver och har sig med sin macbook. Niklas har jag för övrigt har skickat en invit till att få pilla på Arkitekterna, om han då har tid nån gång. Nu då när jag har fått min bärbara XPS är det även dags för mig att möta storstaden. Är man trött på slöhänga i sin lägenhet var evinnerliga afton, speciellt när alla intressanta TV-serier och träningen ligger bakom en, är det ut i hufvudstaden som gäller.

Det första som behövs är att lista ut vart det hela skall ta plats. Jag, mos och lillen har kanske traskat längs med Sveavägen hundra miljoner miljarders gånger och alltid velat hitta ett "trevligt litet fik" att fördrifva vår tid på. Var gång vandrar vi gata upp och ned och slutar på ett franchise-monopol aktigt hak där allt är stilrent och prettooooooo. Hur som, nu skall det letas efter vänner caféet up in this. Då det nu inte fungerar med det där planlösa spatserandet, ett spatserande i likhet med vad du gör när du vill hitta din alldeles egna pittoreska restaurang i utlandet, så krävs det något helt annat.

Fyra faktorer tar oss dit, samtidigt som en hel drös med kaffehak faller bort: Location, location, location och fritt internet.
På bloggen Kaffekultur kan man hitta en fin lista på alla caféer med internet i stockholm.

Norrmalm/Vasastan

Wienerkonditoriet - Biblioteksgatan 6-8
Non Solo Bar - Odengatan 34 - (Personalen lämnar password)
Möbel Café - Upplandsgatan 34
Sthlm kaffe med mjölk - Drottninggatan 73
Mojo - Adolf Fredriks kyrkogata 12
Cappuchetta - S:t Eriksgatan 70
Café 60 - Sveavägen 60 - (SkypeZones)
Coffee-House - Odengatan 45

Jag skall slå till på Café Non Solo Bar denna afton .. är det tänkt. Bara inte vanans makt för mig dit varje gång efter denna. Här är det beta av som gäller.

Det är slitsamt att ha roligt.

"Det är vatten överallt! Vad gör du?"
"Jag sköter det här."
"Men, du häller från fel håll."
"Jasså, jag trodde pipen var där."

Gustav nämnde tidigare under kvällen att överallt där Tobbe varit var det nu mera blött. Så var det på båten också; när vi hade blivit utvingade för bäddning i våra hytter var det öl lite varstans i korridoren. Framförallt var det obscena obehagliga samtal som florerade, vi vet inte bara nu vad feltching är utan vi fick en hel del mimik av Gno och Olof att måla upp bilden med i våra huvuden. Samtidigt klev finska städtanter omkring i rummet, städandes och bäddandes. Dessa trevliga pojkar, dessa trevliga pojkar. Ta det inte fel nu, en av tanterna menade med ett muntert "Duktiga pojkar." att vi ändå skötte oss fint nu då vi lyckats ta oss ut ur hytten så de kunde städa och ha sig.


Förmodligen verkade det för henne till synes ha kunnat bli ett större problem att få ut oss därifrån. Inte nog med att Sapten-Simpan hade blivit Bakis-Limpan där inne, högar av alkohol, godis och märkliga icke-sexuella leksaker beprydde hytterna. Efter buffén på morgonkvisten låg vi alla till bädds och vilade ut oss i det gungande skeppet. Knack, dunk, lyset tänds; DA DA! Och in flyger Tobbe och Gno i hytten med städtanternas stora och präktiga städvagn. " Åh! Jackie Big Tits! (Spotify!)Den här låten kan vara den bästa som nånsin gjorts." och så upp, upp med volymen. "JACKE BIG TITS!" Om det fanns att ge en medalj i fyllekryssande så måste jag efter vår resa ge den till Tobias. Vi sammanträder formellt klädda, pampig musik, gevärselds salut, och hurra, hurra, hurra! När genom hyttdörren tanterna hördes leta efter sin försvunna vagn blev dock hela situationen mer spänd. "Marja, jag hitta den! jag hitta den!" "Den har stått här skitlänge." en fantastisk räddning av Krysstobbe tar oss ur dödläget. Åååh vår Krysstobbe, Det borde skrivas en hymn i hans ära, eller en opera. Vi borde göra honom till diplomat så han kan lösa alla de problem vi har i vår värld. Med Tobias som diplomat skulle det varken finnas ett nukleärt icke-problem i Irak och israel-palestina konflikten skulle vara ett minne blott. Låtom oss alla nu lyfta på hatten för vår Krysstobbe. Som Mikael uttryckte det för mig över telefonen: att se honom ta sig ned från min loftsäng var "comedic gold". Vår Krysstobbe har förmodligen inte bara en rejäl bakfylla att ta hand om idag, utan en, två, tre blåmärken och en märklig liten fulsnygg indietjej från Sjöhästen. Även om 24h krökande ligger bakom honom, he shall prevail! Krysstobbe, jag älskar dig.

1900 - 1900

Om du behöver ett soundtrack till din slitna söndag så passar nog 1900 väldigt bra. "Fantasieggande och originellt" säger Sonic, "Det är naivt minimalistiskt och gjort med fingertoppskänsla för skönheten i en repad och patinerad yta". säger DN. Jag blir själv alltid glad när jag hittar instrumental musik att förhöja min vardag med, att bara kunna ha något vackert i bakgrunden.

Spotify! : 1900 - 1900