Hemma, sjuk och försöker göra något vettigt av det hela. Jag tänkte berätta om något som bland annat ledde till ett svenskt internationellt erkännande.
Det hela började 1844 i en temporär byggnad Champs-Élysées, Paris. Fransoserna hade satt igång en Industriell utställning som skulle komma att leda till en av de mest erkända och internationella utställningar genom tiderna. Meningen var att pusha fram teknoligin och det progressiva jordbruket som var på tapeten i och med industrialiseringen. Vipps, poppade det självfallet upp kopior av utställningen runt om i världen. Vi ska börja i industrialiseringens epicentrum med utställningen i London, en av de mest erkända utställningarna historiskt sett.
Great Exhibition of the Works of Industry of all NationsÅret var 1851, vi befinner oss i London och inne i kristallpalatset befinner sig Fredrika Bremer. Hon kan tala om för oss hur den nordiska representationen egentligen såg ut på utställningen. en utställning som Älvsjömässan bara kan drömma sig till. Efter att ha besökt den svenska flygeln, kunde Bremer meddela att:
"tillresta svenskar förskräcktes och skämdes svårliga och höll sig i galleriet så långt som möjligt från den svenska avdelningen, på det att ingen måtte där kalla på dem och fråga: - Är detta allt som ni har att visa?"
För att förstärka vikten av denna utställning kan man titta på hur Kristallpalatset var nogrannt indelat. Som ni ser hade Sverige en liten liten avdelning brevid en av USAs långt ned t.h. Efter utställningen plockades kristallpalatset ned och eftersom det var så populärt så flyttades det till Sydenham. Strävan att i utställningsmontrarna ha en nationell identitet blev efter London 1851 ett ytterst viktigt inslag i varje internationell utställning. Även om det inte var en framgång för Sverige så var utställningen ett viktigt startskott, för hela världen. Nu förflyttar vi oss 88 år fram i tiden istället.
1939-40 New York World's FairTvå gånger har vi fått möta utställningen i just New York, denna vilket är den första gången kom att bli av stor vikt för Sverige. Den 30 April 1939, på en väldigt varm söndag hade världsutställningen i New York sin invigning. Till skillnad från 1851 års utställning var det nu ett annat tema som gällde, i New York World's Fair broschyren kunde man läsa: "
The eyes of the Fair are on the future". För sverige skulle det komma att betyda något alldeles speciellt. I en en minuter lång inspelning från utställningen kan vi bekanta oss med folket och platsen lite närmre:
I all den här flärden, någonstans i "
Food Zone" mellan Frankrikes och Italiens avdelning kunde vi nog finna Sveriges bidrag. I Norge kallas det
koldtbord och i Danmark heter det
kolde bord och någon annanstans än i Sverige kan vi nog inte hitta uttrycket smörgås. Därför blev det nog så att smörgåsborden kom att bli ett internationellt ord och allt tack vare utställningen. visste ni förresten att
gås, andra delen i
smörgås betyder kärnat smör vilket flyter i skummadmjölk och därmed liknar en fet gås på en liten sjö. För övrigt har vi smörgåsbordet att tacka för "The swedish meatball" vilket var, och än idag är en viktig del av smörgåsbordet.
