Eller som Dennis Taylor skulle ha sagt: "The man is a total genius!"

Det är väldigt få förunnat att någonsin göra ett så kallat maximum break i snooker. Ronnie O'Sullivan gjorde sitt första som femtonåring. I tävlingssammanhang har han kammat hem de maximala 147 poängen nio gånger. Det är delat världsrekord. Men att göra det på endast fem minuter och tjugo sekunder är Ronnie the Rocket ensam om.


Även om han har lagt sprit och piller på hyllan till förmån för löpning har han inte blivit mindre av en karaktär kring den gröna duken. Det ska vara snabbt och snyggt, annars kan det vara. I dag vann han säsongens första turnering, Shanghai Masters, trots ryggproblem. Jag ämnar följa honom så slaviskt som möjligt framöver; något säger mig att fullpoängare nummer tio inte är långt borta. Det vore väl fint?

"You cannot be serious!"

Lite kort om gårdagen bara. Tråkigt att Söderling förlorade. Trots Federers ofta fantastiska spel och det faktum att han (till skillnad från, säg, Robin Söderling) vet hur man klär sig för en tennismatch så har jag aldrig riktigt uppskattat honom ordentligt. Han är lite... tråkig. Om man nu kan vara det med den talangen. Hursomhelst så hänger väl Sampras rekord lösare än någonsin nu.

Jag hoppas naturligtvis att Andy Murray sätter stopp för det. Femte set i hans episka åttondelsfinal var det roligaste jag har sett från All England Club i år. Han måste höja sig nu men bjöd på ett gäng extraordinära bollar redan i går och fick kommenterande McEnroe att utbrista sina egna bevingade ord under sista set: "You cannot be serious!"



För er som undrar så var såväl tonläge som den underliggande meningen annorlunda i går. Hursomhelst, ser fram emot fler goda matcher. Är framför allt sugen på att fånga ett par dubblar, gärna mixade, mellan arbetspassen. Vi får väl se.